BUSRATTOR

Jag har en vana (eller ovana?) att alltid, precis innan jag gar och lägger mig pa kvällen, ga in i Emmas rum för att lägga pa henne täcket eftersom hon alltid sparkar av sig det när hon sover. Det är en san där liten grej som jag bara känner att jag maste göra, sen att hon säkert sparkar av sig täcket hundra ganger igen är en annan sak.

S brukar varje gang jag gar in i Emsans rum för att lägga pa henne täcket, retas lite med mig och tycker att jag är lite löjlig och säger att jag borde lata henne vara ifred. Men hon kan ju frysa... Ja, okej da, visst händer det ocksa att jag ibland pussar lite pa henne eller luktar pa henne (hon har fortfarande kvar sin babydoft när hon sover!) eller bara star och tittar lite pa henne när hon sover.

Igar kväll när jag som vanligt gick in i hennes rum för att lägga pa henne täcket sa möttes jag av en minst sagt överraskande syn! Jag sa till S att han skulle komma och titta.

Han svarade trött med att fraga; "Vad har hon nu gjort da?" "Har hon tagit av sig alla kläderna igen, eller ligger hon bak-och-fram, eller...?"

Nej, den här gangen var det faktiskt ingenting som Emma gjort, men Bianca....

....Bianca hade krupit ner i Emmas säng och där lag bada vara sma busrattor och sov sa sött!

Ska man skratta eller grata?!

Dom sag sa söta ut, vara sma sessor, där dom lag bada tva och sov sa vi lät dem ligga kvar.

Livet är fullt med överraskningar...speciellt när man har barn!

MORS DAG

Grattis Mamma pa Mors Dag!

Det är ju Mors Dag i Sverige idag, vilket jag nästan höll pa att glömma bort, da den vanligtvis infaller samma dag som mors dag här i Frankrike, men inte i ar. Eftersom det är pingst idag sa firar man mors dag i Frankrike pa första söndagen i juni istället, det vill säga nästa söndag här.

Men till min underbara mamma som bor i Sverige vill jag absolut önska en toppendag och hoppas att hon blir firad av syrran!

Världens bästa mamma och även mormor!

LILLA MUSEN

Emma tappade ju sin tredje tand igar kväll; och sa här snygg har hon blivit nu:


Och här kan man se att tanden under redan börjat titta ut fastän att hon inte hade tappat mjölktanden ännu:

Och gissa vem som kom pa besök hos oss i natt?!
Lilla musen saklart! (Eller vem är det som kommer i Sverige?)
I morse hittade Emma en sedel pa 5 euro under huvudkudden! Det var en snäll mus.

TJEJFNITTER

Sa har da ännu en dag nästan natt sitt slut utan att jag känt minsta tecken av langtrakighet.

Direkt efter frukosten akte jag till Casino för att handla lite mat. S var hemma idag sa han fick ta hand om barnens läxläsning under tiden jag var borta.

Fem minuter efter det att jag kommit tillbaka fran affären och som bäst stog i köket och plockade upp alla kassar, kom den första kompisen till Biancas "kalas". Och en kvart senare kom även den andra. Bianca firade ju sin födelsedag ganska mycket i förskott (22 juli) idag tillsammans med hennes tva bästa kompisar. Anledningen till att hon firar sin födelsedag sa tidigt är att det ju är svart att fira sin födelsedag mitt under sommarlovet da de flesta är bortresta, sa även vi, och alla andra helger i juni manad är redan uppbokade. Dessutom sa passade det bra att ha "kalaset" just idag eftersom Emma var bortbjuden pa kalas hos en av sina klasskompisar pa eftermiddagen, vilket innebar att Bianca kunde fa vara lite ifred med sina kompisar. Det är inte alltid lätt att ha en efterhängsen lillasyster i hälarna!

Det blev en födelsedagslunch med grillad kyckling, potatoes och tomater och till efterrätt givetvis en "Torparkaka" (barnens favoritfödelsedagstarta) och till detta en massa tjejfnitter! Allt var saaaaa roligt att vi till och med trodde att nagon skulle trilla av stolen!

En jude, en muslim och en protestant, katolik, ateist eller annat (det atersta att se). Det finns hopp för mänskligheten.

Bianca fnittrade sa mycket att hon aldrig höll pa att fa ljusen utblasta.

Tre förtonaringar in action!

När vi ätit färdigt sa var det dags för mig att skjutsa Emma till sitt kalas och S tog med tjejerna ner till poolen. Därav anledningen till att Bianca bara kan bjuda tva kompisar. Vi kan ju inte ha femton ungar som stojjar och leker nere vid poolen, da blir vi utslängda fran vart omrade.


Väl hemma igen, sa lyckades jag äntligen tajma in syrran (inte efterhängsen längre) sa att vi kunde fa en pratstund med varandra, det var ett tag sen... Om en manad ses vi igen, jag längtar!


17.15 ropade jag upp tjejerna fran poolen, som vid det här laget nästan var bla! Samtidigt som jag akte och hämtade Emma fran sitt kalas skjutsade jag även hem Biancas kompisar.


När vi kom tillbaka hem sa gick jag ner till poolen med Emma och Bianca för Emma var varm och behövde svalka sig och var väldigt sugen pa att bada lite. Undrar om hon verkligen lekte mycket pa kalaset för hon simmade, hoppade och viftade med armarna sa mycket att jag nästan trodde att hon skulle utlösa en tsunami?! Vad far hon all engeri ifran? Med henne har man aldrig en lugn stund.... Tips till mormor och morfar; börja ta mycket vitaminer redan nu!


I duschen halkade hon och skrapade upp ryggen, sen tappade hon sin tredje tand och det blev alldeles blodigt (den nya tanden hade redan börjat komma upp innan och tappt den gamla, typiskt Emsan!), sen var hon ute och cyklade pa terassen, sen sjöng hon ramsor i soffan medan hon tittade pa TV......och nu har hon somnat!!!


Förstar ni varför jag aldrig far langtrakigt?!

AFTONBLADET ELLER EXPRESSEN

Jag blir sa trött pa mig själv... Hela dagen har jag i stort sätt ägnat mig at att fundera pa om jag är nöjd med mina slingor i haret, eller om jag ska ga tillbaka till frissan och be henne lägga pa en mörkare färg uppe pa alltihopa för att fa haret mörkare (som jag gjorde sist jag var där). Det känns som om haret blev lite för ljust. Jag blev sa nöjd sist när hon la pa en extra färg och fick haret mörkare igen, sen ljusnade det ju lite succesivt i och med att färgen sakta men säkert gar bort. Men da var det vinter, da passar det ju med mörkt har. Nu är ligger ju sommaren framför oss, sa jag kanske ska behalla de ljusa slingorna i alla fall?!

Ska det vara Aftonbladet eller Expressen... ungefär sa haller jag pa. Ena stunden när jag tittar mig i spegeln tycker jag att det är alldeles för ljust och inte alls snyggt, nästa gang sa tycker jag att det ser helt ok ut. Var pa vippen flera ganger att ringa frissan och boka en ny tid. Emma och Bianca tycker att jag är jättejobbig när jag tittar mig i spegeln hela tiden och fragar dem för femte-elfte gangen vad de tycker. "Ja mamma, det är jättefint...behall det sa och sluta nu!" Kanske ska jag lyssna pa mina barn och lyda det dom säger?!

Joooo, det är jag. Jag lovar. Du har bara inte sett mig pa ett tag nu.

Förutom att vela fram och tillbaka hela dagen har jag ända lyckats göra lite annat ocksa; gympa pa morgonen, tandläkaren (igen) och sa har jag städat här hemma vilket var ganska behövligt.

Jag har ocksa pillat lite pa min dator och äntligen lyckats fa tillbaka en massa sma ikoner pa aktivitetsfältet som varit sparlöst försvunna sen nagra dagar tillbaka. Hur de försvann vet jag inte riktigt, men tillbaka ville de inte komma. Det var kanske inte världsviktigt, men högst irriterande och fast jag sa till mig själv att sluta haka upp mig pa det sa kunde jag inte riktigt släppa det. Engeribov i högsta grad.

Nu har tjejerna varit ute och salt lotter till var vakt, cyklat lite och sitter och tittar lite pa TV. Ska försöka fa dem att göra lite läxor snart. Men det är verkligen svart att fa dem att göra läxor nu när det är sa varmt och härligt väder! Jo, jag vet att det är fredagskväll och att det inte verkar klokt att försöka fa barnen till att läsa läxor da. Men faktum är att det kommer bli ännu svarare i helgen eftersom dom kommer att vilja vara vid poolen hela tiden. Imorgon kommer dessutom tva kompisar till Bianca för att fira hennes födelsedag "lite" i förskott och Emma ska pa ett kalas hos en kompis. Vi far väl se hur det gar, försöka duger.

THE NEW ME

I morse när jag hade lämnat av barnen i skolan sa akte jag till frissan för att äntligen göra nya slingor och klippa haret. Det var mer än nödvändigt...sist jag var där var i slutet av november tror jag, da förstar ni!

Höjdpunkten när man är hos frissan är da hon masserar harbotten medan hon tvättar haret! Sa skönt! Annars är det väl inte direkt jättekul att sitta där i tre timmar och höra pa en massa ointressant skvaller och annat utfyllnadsprat. Och som alltid, när man far titta i spegeln när det äntligen är klart sa tycker jag alltid att det ser bra ut och känner mig nöjd. Men sa fort jag kommer hem och tittar mig ater igen i spegeln sa känner jag mig inte alls nöjd längre, nej jag tycker till och med att det känns misslyckat. Och sa gar jag och känner sa där, i tja nagra dagar, tills jag vant mig och tycker att det är helt ok igen. Och det är inget undantag den här gangen, jag följer mönstret och känner precis likadant som vanligt.

The new me!

Jag har ett annat lika konstigt mönster som jag ocksa alltid gar igenom da jag ska flyga nagonstans.

Fran det att resan planeras och bokas sa längtar jag och ser jättemycket fram emot den, en känsla som bara blir starkare och starkare tills ungefär en veckan innan avgang. Da helt plötsligt slar det bakut i mitt system och jag har inte alls lust att aka längre, jag kan inte första varför jag maste iväg när jag kan stanna hemma istället (det är väl bra här hemma?!). Det spelar ingen roll ur mycket jag än längtat efter att fa aka till vart den än nu är jag ska aka, jag har absolut ingen som helst lust längre. Men sa när dagen da jag verkligen ska aka kommer är alla de här mystiska tankarna som bortblasta och jag är jätteglad och tycker att det ska bli superkul och spännande att aka iväg igen! Och för att inte tala om hur jag känner när jag sitter pa flyget hem igen, da är jag sa peppad pa att resa att jag har minst 17 alternativ till framtida resor i tankarna redan innan planet ens landat i Nice igen!

Och det konstiga är, som sagt, att det här mönstret alltid slar in. Jag oroar mig lite för hur det kommer bli inför nästa resa... Ja, den da jag och maken ska aka pa var "tu-man-hand"-resa till Usa utan barnen. Är lite rädd för att "jag-vill-inte-aka-längre"-känslan ska slar in ganska hart och jag undrar om den kommer den verkligen kommer att vara borta pa avresedagen?!

GLASSPAUS

Det har som vanligt varit full fart idag! Tennis, gympa, podolog-besök, läxor...

Vi hann i alla fall med en liten glasspaus pa eftermiddagen innan vi gick ner till poolen för att svalka oss lite!

PUNKTERING

När jag i eftermiddag parkerat bilen utanför skolan sa kom det faktiskt lite regn, sa jag satt kvar inne i bilen och läste ett tag eftersom jag hade nagra minuter pa mig innan klockan skulle ringa och alla barnen skulle komma ut.

Bäst som jag sitter där och läser sa knackar det pa bilrutan och en mamma säger till mig att jag har PUNKTERING pa ena framdäcket! "Va'?! Det kan inte vara sant?!" Jag gar ut ur bilen och kan panikslaget konstatera att jag definitivt har punktering, jag kan höra hur luften riktigt pyser ut, ungefär som när man haller pa att ta ut luften ur en gummibat och man sätter sig pa den för att det ska ga fortare.

Hjälp!!! Vad ska jag nu ta mig till?! Panik, panik, panik.... Jag kan absolut inte byta däck, har just fatt veta att det ligger ett reservdäck i bakluckan, hade ingen aaaaaning om det bara för ett tag sen. Om jag koncentrerar mig riktigt ordentligt, sa kan jag med nöd och näppe, hälla i spolarvätska i rätt hal. Men byta däck, det är absolut överkurs för min del.

Sa vad gör jag?! Mannen är i Menton, ca 1 timmes bilfärd härifran, sa det är ju inte mycket till hjälp... Jag far spela dum blondin (förlat alla blondiner, men som ni märker är jag minst lika dum jag, ialla fall när det gäller bilar) och berättar om mitt problem för pappan till en av Emmas klasskompisar, sa stackarn hade inte nagot annat val än att erbjuda sig att försöka hjälpa mig. Tyvärr heter han inte McGyver och lyckas inte byta däcket men däremot hjälper han mig med att spruta in en speciell spray mot pukterade däck. Det sag inte ut att hjälpa speciellt mycket, men jag lyckades i alla fall ta mig till närmsta verkstad där de provisoriskt kunde pumpa upp däcket (säger man sa?) och "laga det" tillräckligt sa att jag kunde ta mig till en annan verkstad där de skulle kunna byta mitt däck, för pa den här kunde de inte byta däcket pa en gang da de ej hade sadana däck inne.

Nu kändes det i alla fall lite bättre och jag höll tummarna för att de skulle kunna hjälpa mig pa en gang sa att jag fick sk_en avklarad. Och det kunde dom! Men dom var tvugna att byta bada framdäcken, för den modellen jag hade var visst sa gammal att den inte fanns längre. Efter nästan 1 timmes väntan i ett klibbigt och kvavt väder kunde jag och sessorna äntligen fara hem i min "nya" bil och ta en en vältjänt svalkande dusch.




Hoppas att morgondagen blir lite "trakigare" och inte innebär nagra liknande överraskningar.

FRYSA VS SVETTAS

De senaste dagarna har vi haft rena rama sommaren här med temperaturer pa minst 27 grader sa sommarkläderna har definitvit kommit fram för att stanna, eller?!

Det var fint och varmt som vanligt här i morse sa barnen gick till skolan i shorts och t-shirt. Men nu är bara halva himlen bla, den andra halvan börjar se misstänksamt gra-svart ut och jag har hört lite dovt muller samt att det faktiskt kommit nagra regndroppar.

Hmm, egentligen bryr jag mig inte sa mycket om vädret i sig, för jag sitter ju ända här inne och jobbar, det som oroar mig är mina sma sessor. Nu fryser dom kankse i skolan... Det finns visserligen inte mycket jag kan göra at saken, men det oroar mig ända, hönsmamma som man är!

Varför är det sa att man oroar sig mer för att frysa än för att svettas?!

Hoppas den bla sidan snart far övertaget igen sa vi kan fortsätta svettas och jag kan sluta oroa mig.

VART TOG TIDEN VÄGEN?

Idag har jag gjort allting utom det som jag hade tänkt och borde ha gjort! Jag hann helt enkelt inte, för jag fastnade med sa mycket annat sa det blev ingen tid över till det som jag borde ha gjort, det vill säga fixa med alla papper som ska skaffas och fyllas i sa att barnen far äta i skolmatsalen även nästa ar.

Här i Frankrike finns det nämligen inte plats för alla barnen i matsalen sa vissa maste (och vissa vill) äta lunchen hemma. Men jag föredrar utan tvekan att barnen äter i matsalen för annars maste jag ju köra fram och tillbaka till skolan fyra ganger om dagen! Och det kan man ju göra om man inte har annat för sig om dagarna, men som sagt, dagen da jag gar och funderar vad jag ska sysselsätta mig med har inte kommit ännu. Sa det är nog bäst att jag försöker ta tag i alla papper som behövs i kväll!

Men först ska jag laga lite middag, ikväll blir det nog lite italienskt; penne med gorgonzolasas.

Tjejerna malar fönsterdekorationer! Jippi! Det är sadana där presenter som mamma blir jätteglad för när barnen far, not!

Jag ser bara glad ut.

EN DAG VID POOLEN

Ännu en skön dag vid poolen...

TACK TILL ALLA SOM LÄSER MIN BLOGG

Nu har jag bloggat i över en manad och jag maste säga att jag tycker att det är riktigt kul. Ofta under dagarna sa tänker jag: "vad ska jag skriva om i kväll da, idag har jag nog ingenting att berätta om". Men sa när jag sitter här framför datorn sa bara poppar det ut en massa saker som jag skriver ner. Sa det är definitivt inte sa att jag funderar länge och väl om det jag skriver om och att det finns en massa (bak)tankar pa allt det jag skriver. Syfet är inte att skriva ett litterärt mästerverk eller intellektuella texter.

Det är jag, min familj och alla runt om kring mig här och nu. Händelser, tankar och stämningar, ja som sagt, allt det som flyger genom huvudet när jag sitter här framför datorn.

Ibland blir det kanske bra, ibland kanske mindre bra. Du far ta det för vad det är.

Och jag ber om ursäkt för alla de eventuella stavfel och andra konstiga fel som jag säkert gör titt som tätt. Jag hinner inte alltid läsa igenom allting och som 14 ar som utlandssvensk maste jag erkänna att man ibland kanske far en konstig ordföljd eller andra grammatiska fel. Sorry.

Sen var det det här med bilderna och layouten... den blir jag fortfarande inte riktigt klok pa. Varför heter det förhandsgranskning om det inte visar precis sa som det blir när man publicerar inlägget?! Otroligt korkat!

Den dag, da man har mycket tid över, typ sisadär 2045, sa ska jag försöka ta reda pa hur allt det här verkligen fungerar och försöka lära mig hur man ska ga tillväga för att fa den layouten jag verkligen vill ha. Men tills dess, sa far ni som sagt; ta det som det är.

Sist men inte minst, sa vill jag tacka alla er (tror jag att jag är pa Oscarsgalan eller?!) som läser min blogg och alla ni som lämnar gulliga kommentarer. Det är superkul att läsa och väldigt uppmuntrande! Jag kommer aldrig tycka att det blir för mycket eller för tjatigt, sa fortsätt!

BADKRUKAN HAR BADAT!!

Jag har badat idag! Och inte bara doppat mig, nej jag badade verkligen, riktigt länge till och med. Jag vart förvanad själv över hur länge jag badade och att jag badade för första gangen redan en 23 maj, vet faktiskt inte om det har hänt nagon gang tidigare?!

Men, jag vet inte riktigt vad som hände, men helt plötsligt sa var sommaren bara här! Varen varade ungefär i hela tva veckor och nu känns det alltsa som om sommaren är här pa allvar. Bianca ville till och med ha luftkonditioneringen pa i sitt rum i kväll för det var alldeles för varmt där inne och i resten av huset har vi alla fönster öppna fortfarande trots att klockan är över 22.

I kväll gjorde jag familjens nya favvomat; vitlöksbröd! Sa enkelt att göra och gudagott att äta. Receptet: olivolja, vitlök och persilja som blandas i mixern och som man sen lägger pa skivor av baguette, in i ugnen nagra minuter och sen är det öppet krig om att försöka fa tag i nagra bitar innan dom är slut!

Det här är nog en av de fa franska maträtter som jag verkligen gillar! Eller ska man kanske säga ingredienser som jag verkligen gillar; baguette, vitlök och olivolja. Min konsumtion av olivolja är nog nästan olaglig!

Annars är det fakiskt inte mycket av fransk mat som jag gillar. Jag blir väl utvisad fran Frankrike när jag berättar det här; men jag gillar faktiskt inte varken gaslever, ostron, bouillabaisse, salade niçoise, croissants, starka franska ostar, crème brûlée eller tapenade och för att inte tala om sniglar, dom kan jag ju inte ens se pa.

Här gillar ju folk ravaror med mycket smak; köttet ska ha en stark smak och gärna vara tillagad "bleu", dvs knappt stekt alls utan sa blodig som möjligt, ostarna ska stinka värre än värsta tabiran och säger man "light" sa kan man vara säker pa att det inte gar hem.

Här vill man känna smaken av varje enskild produkt, sa ofta äts varje produkt var och en för sig, tex till entrée: gaslever och baguette, huvudrätt: först kött, sen potatis, sen sallad och efter huvudrätten kommer självklart en massa olika ostsorter, efterrätt: visst kan det vara nagot sött som i Sverige, men det kan lika gärna vara en yoghurt (här finns hundratals olika yoghurtsorter att välja bland), efter efterrätten kommer frukten och sen blir det kaffe, eller rättare sagt espresso som serveras i koppar som liknar min gamla dockservis!

Om ni undrar sa, nej, jag och S äter inte sadana här maltider varje dag. Da hade jag väl rullat fram vid det här laget! För att vara riktig ärlig sa är vi bada mer "fans" av det italienska och det amerikanska (nu blir jag definitivt utvisad) köket. Pasta, pizza och hamburgare är mer i var smak än ostron, sniglar och grodlar!

LÄSKIG FRUKOST

God morgon!

Sandana här läskiga toasts at vi till frukost i morse, riktiga monster toasts!

VIP

Som ni kanske har sett pa bilder som jag lagt ut i tidigare inlägg, sa bor vi ju nära flygplatsen här i Nice och vi ser landningsbanan fran var terass. Det är ganska kul och fascinerande att se alla plan som startar och landar faktiskt. Och just nu är det extra mycket trafik i luften med alla privat jets och helikoptrar som flyger at alla hall likt yra bin i luften. För det är mycket VIP's här nere pa Rivieran just nu, en del ska till filmfestivalen i Cannes och andra ska till Grand Prix i Monaco.

Men vi ska ingenstans den här helgen och det är sa skönt. Inga mer masten, bara ga hemma och ta dagen som den kommer och "hinna ikapp" lite.

Vi tog det lugnt pa morgonen och sen akte vi bara en sväng till posten och bageriet. Sen kom Biancas kompis Inès hit och at lunch med oss och pa eftermiddagen slöade vi nere vid poolen. Jag badade, nästan. Var i till magen, inte alltför daligt för att vara mig. Men det dröjer nog inte länge förrens jag kommer ga hela vägen, för här börjar det bli riktigt varmt nu! Och vi klagar inte.

Sa, pa med solglasögonen och solhatten - mer VIP än sa blir det inte för var del den här helgen!

DET BLIR INTE ALLTID SOM MAN TÄNKT SIG.....

Igar onsdags kväll hade vi tänkt lägga barnen samma tid som de brukar när de ska till skolan dagen efter, det vill säga 20.45-21.00, för vi hade tänkt titta pa nagra avsnitt av en serie som vi spelat in. Men, det blev inte sa, för när de hade borstat tänderna och var klara att hoppa i säng sa började en film pa TV som de fastnade framför, "En natt pa museet". Eftersom de ju faktiskt inte behövde ga upp tidigt idag sa fick de sitta kvar och titta pa hela filmen, jag och S fick titta pa var serie lite senare.

Den här helgen var det bestämt att jag och barnen skulle aka till St Tropez tillsammans med min svägerska och hennes tjej Eva, barnens kusin, sa att barnen skulle kunna fa träffas och leka tillsammans, det var nämligen ett tag sen sist. Men sa blev Isabelle, min svägerska, tvungen att jobba igar, sa hon skulle inte kunna aka förrens igar kväll efter jobbet. Ok.

För tre dagar sen när jag ringde för att kolla att planerna inte ändrats, sa sa hon att hon skulle aka jättesent pa kvällen för att hon ville inte missa "Desperate Housewives" som gar pa torsdagskvällar pa TV. Ok, det var bara att gilla läget.

Igar ville jag inte skynda mig iväg, eftersom Isa och Eva ända inte skulle komma förrens typ 23.30 pa kvällen. Sa jag ägnade dagen at diverse smasaker här hemma och packade vara saker i lugn och ro, siktade i mig pa att vi skulle komma iväg sisadär sen eftermiddag/tidig kväll.

Men sa vid 14 tiden när jag packat allting färdigt, förutom maten, sa ringer S och berättar att Isa nu bestämt sig för att aka hem redan lördag kväll istället för pa söndag, da min svager inte har lust att aka dit pa lördagkväll efter jobbet (tillsammans med S). Later det rörigt? Ja, det tyckte jag ocksa och framför allt sa kände jag att det blev en ändring för mycket, vilket fick mig att tappa lusten helt för att aka till St Tropez överhuvudtaget. Jag var ju inte superentusiastisk redan fran början, men ville ända göra det för barnens skull, för jag vet att de tycker att det är roligt att träffas. Men själv kände jag att det hade varit skönt att vara hemma lite och hinna med allt här hemma; städning, strykning, smaplock, papper som maste tas itu med och..... bara vara och hinna med barnen lite mer.

Efter lite funderande sa ringde jag Isa och sa att jag tappat lusten för att aka till St Tropez i helgen. Hon blev nog lite sur, men jag vägrar fa daligt samvete för det, tycker liksom inte att det är mitt fel.

Bianca blev ledsen, för hon hade verkligen sett fram emot att fa träffa sin kusin. Men hon fick ringa sin bästis, Inès, och bjuda hem henne pa lunch och leka här hemma idag. Da kändes det genast lite bättre!

Och igar kväll mötte S upp oss vid "Lingostière" där vi at en snabb middag pa KFC (Kentucky Fried Chicken) och sen gick vi pa bio och sag "En natt pa museet 2" som hade premiär i onsdags här. Det var första gangen nagonsin som barnen var pa bio pa kvällen! Filmen var kul; den lyckades intressera Emma hela tiden (vilket är ett mycket bra betyg, annars brukar hon alltid tröttna nagonstans i mitten och börja fraga när vi kan ga hem) och Bianca skrattade högst av alla i hela biosalongen!

När vi kom hem, 22.30, var det tva trötta, men i alla fall tva glada tjejer som störtade i säng.

Nu sitter mina sessor här i soffan, nyvakna, och tittar pa TV i väntan pa frukost.
Idag ska det visst bli molningt, men 27 grader varmt, sa det blir nog en sväng ner till poolen i eftermiddag när Biancas kompis är här! Det är vad som är planerat, men vem vet vad vi kommer att göra?! Det blir ju inte alltid som man tänkt sig......

KALAS TREDJE GANGEN GILLT!

Onsdag, barnens lediga dag här i Frankrike. Men med ledig, betyder inte det att man inte har nagonting att göra eller att man bara är hemma och latar sig.

Jag skjutsade barnen till tennisen (10.00-12.00) och gympade under den tiden. S, som var ledig idag, akte ner till stan för att göra nagra ärenden. Efter det akte han hem och gjorde i ordning vara lunchmackor och sen kom han ner till tennisen för att titta pa tjejernas träning. Efter tennisen akte vi hem och bytte snabbt om och hämtade allt till kalaset; tartor, godispasar, lite leksaker, mm. Vi at vara lunchmackor i parken innan kalaset började, för att vara säker pa att fa ett av borden i parken.

Klockan 14.00-17.00 var det alltsa Emmas kalas, igen, den här gangen tillsammans med hennes kompisar. Drygt 10 kompisar och nagra föräldrar och syskon kom och hade roligt tillsammans. Emma fick manga jättefina presenter och alla fick vi oss nog en ordentlig sockerchock idag. Mycket av tartorna och godiset blev dock över, sa vi var "tvunga att offra oss" och försöka äta upp resterna av det ikväll, sa nu har vi definitivt exploderat sockerhalten för ett bra tag!

Glada Emma med sin nya outfit för dagen till ära; T-shirt och shorts fran Lacoste som hon fick fran pappa igar kväll!

Bästisarna

Ja, nu har Emma fatt fira sin födelsedag "i dagarna tre" sa nu far det nog räcka för den här gangen! Inga mer kalas nu pa ett tag.....eller, tills nästa lördag rättare sagt. För da är det Bianca som tjuvstartar med att fira sin födelsedag här hemma tillsammans med tva tjejkompisar. Bianca fyller ju ar den 22 juli, det vill säga mitt i sommarlovet när de flesta är bortresta (som vi), och alla sommarbarn vet ju hur knepigt det är att ha kalas da!

Officiellt har ju inte sommaren börjat ännu, men fran och med den här veckan känns det faktiskt som om den har det! Temperaturen börjar sakta men säkert (hoppas vi) krypa upp mot 25, 26, 27 ja till och med 28 grader nu! Pa kvällarna har man fönstrena öppna längre och längre och vi har nu till och med tagit bort vart duntäcke fran sängen. S tog med barnen ner till poolen efter kalaset och badade i nästan en timme, mellan 17.45-18.45. Härligt! Just nu är egentligen den bästa tiden, da värmen just börjat komma och man vet att man har hela langa (beroende pa var man bor) sommaren att se fram emot!

VIMSIG HÖNA

Okej, jag har en bra nyhet och en "dalig" nyhet!
Först den bra nyheten; jag överlevde tandläkarbesöket och det gjorde faktiskt inte alls ont idag! Men, den daliga nyheten är att jag redan har 3 andra tandläkartider inbokade under de tva kommande veckorna, sa jag ska väl inte ropa hej riktigt ännu.

Resten av dagen har jag mest irrat runt här hemma som en vimsig höna. Efter att ha statt i köket och bakat tartor, igen (Emma ska ha kalas med sina kompisar i morgon eftermiddag), sa märker jag att mina glasögon är hur smutsiga som helst och ska just till att tvätta dom, men da kommer jag ihag: "just det kökshanduken är smutsig och maste bytas ut mot en ren". Jag gar bort mot Biancas badrum (där jag har rena handdukar) för att hämta en ny, men sa far jag syn pa nagot, vad det nu var, i vart badrum och gar istället in där. Pa väg ut därifran tittar jag mot barnens rum och kommer da ihag att jag inte stängt deras fönster, sa da gar jag naturligtvs in i deras rum för att göra det och väl där inne ser jag att jag inte lagt tillbaka mattorna pa golvet efter att ha städat där inne, sa da gör jag det. Sa ser jag pa klockan att den är mycket och jag maste skynda mig för att hinna hämta barnen i tid, sa jag gar in i vart sovrum för att byta om fran "städkläderna". I sovrummet ligger smutsiga lakan som jag tidigare bytt ut vilket paminner mig om att jag ska sätta pa en ny maskin med tvätt. När jag kommer in i köket med smutstvätten (vi har som de flesta fransmän, tvättmaskinen i köket) kommer jag pa att jag maste göra i ordning mellis till barnen innan jag aker......

Ja, sa här har jag hallt pa mest hela dagen. Man vill vara effektiv och göra sa mycket som möjligt hela tiden, men risken finns ju att det lätt blir lite oorganiserat!

Fick just ett mail fran syrran som berättade att hon och D kommit fram "safe and sound" till Island där de ska turista i en vecka! Hann bara prata en snabbis med henne tidigare idag när hon ringde fran Arlanda för att säga "hej da".

Later det knäppt att vi ringer varandra för att säga "hej da" när vi inte har sett varandra sen i december?! Det blir ju inte direkt nagon skillnad för mig om syrran befinner sig i Sollentuna eller pa Island eftersom jag ända är nere i Nice, kan det tyckas. Vet inte varför, men i var familj har vi alltid haft den vanan att ringa, maila eller smsa för att säga "hej da" och "välkommen hem" var vi än befinner oss i världen. Dessutom ringer vi alltid varandra dagen innan det vi ska ses för säga, ja inte sa mycket egentligen, mer än "vi ses i morgon da". Varje familj har sina vanor helt enkelt.

Nu hoppas jag att syrran och D far en toppensemester! Och sa längtar jag till det att vi ses, om drygt en manad.

BÄTTRE DAG I MORGON?!

Man kan inte direkt säga att jag haft en dalig dag, men det har inte heller varit den bästa dagen i mitt liv precis.

I morse, pa gympan tittade jag mest pa klockan och funderade pa allting som jag hade att göra under resten av dagen.

I SFR butiken svettades jag nästan mer än vad jag gjorde pa gympan (hade dom tappat bort fjärrkontrollen till luftkonditioneringen eller?!). Jag fick vänta en evig tid medan den söte lille försäljaren "kollade min 3G nyckel" och komma med flummiga kommentarer som "ni fick ju min mail-adress in case of fragor eller problem" (toppen, det är bara det att det är lite svart att maila till nagon da man inte kan koppla upp sig pa nätet!), "den borde funka" (inte den där jättelugnande svaret man vill ha), "ring det här numret när ni kommer hem". Ja, förstar ni?! Jag kände mig inte direkt klokare efter det där.....

Sen for jag in till stan för att hämta ett par byxor som jag köpt i min Favvobutik "Esprit" men som de skulle lägga upp IGEN, för när jag kom för att hämta dem i fredags var de alldeles för langa.

Idag när jag provade dem var de..... för korta! Och dessutom var det ena benet lite kortare än det andra. ZEN ATTITUDE..... andas djupt......

Det fanns inga andra byxor i affären som jag gillade eller som var i min storlek sa jag fick pengarna tillbaka och akte hem tomhänt, eller ska jag säga barbent?

Väl hemma hade jag tvätt, städning, och tusen smasaker som väntade pa mig. Och visst, jag gjorde väl en hel del, men inte sa organiserat kanske, utan mer "lite här och lite där" och mitt i allting fick jag för mig att tvätta ur alla soptunnor och papperskorgar, helt otippat! Varför är man sa orationell ibland?!

När S kom hem och fragade vad jag hade gjort idag sa visste jag inte riktigt vad jag skulle svara. Öhhh,...... jag har gjort...... en massa saker, städat till exempel?! Han sa inget, men det kändes som om en berättigad fraga hade varit "Var da nagonstans?!"

Om morgondagen kommer att bli en bättre dag aterstar att se. Men den kommer definitivt inte att börja bättre i alla fall, för i morgon klockan 9.00 kommer jag att ligga och vandas i en tandläkarstol. Usch, vill inte!

Följ min blogg med bloglovin

HAT-KÄRLEK

Det blev inte mycket bloggande i helgen (pa grund av olika anledningar).

I fredags kväll akte vi till St Tropez. När vi kom fram var alla hungriga sa vi köpte pizza som vi mumsade pa till middag. Och sen innan vi packat upp och bäddat alla sängar sa var klockan ganska mycket och vi var trötta sa da orkade jag inte med nagot bloggande.

I gar gjorde jag inget speciellt egentligen; akte ner och handlade lite pa stan, gjorde lunch, hjälpte barnen med läxor, tog det lite lugnt... men dagen gick väldigt fort och det var inte förrens pa kvällen som jag satte mig ner för att fa iväg ett kort inlägg. MEN, det lyckades inte för jag kunde inte koppla upp mig pa internet, grrrrr!!! Försökte massor med ganger och försökte klura ut vad det var som inte fungerade, försökte med koder hit och dit och allt möjligt men jag tror att det ända jag lyckades med var att göra en en enda stor röra av allting. Inte kunde jag ringa nagon assistans heller, för jag hade typ inget batteri pa mobilen kvar och laddaren, ja den lag hemma i Nice och var inte till sa stor nytta, sa det var bara att inse att nagot inlägg fran St Tropez skulle det inte bli den här helgen.

Man säger att man till vissa personer eller saker hyser nagonslags "hat-kärlek" och det är väl ganska exakt vad jag känner inför alla tekniska saker som datorer, telefoner, tv-apparater mm. Dom är j-ligt bra, när dom fungerar!

Imorgon blir det att ta sig till SFR-butiken (mobil och 3G nyckel abonnemangsföretaget) och försöka fa hjälp sa att jag ska kunna blogga nästa helg da vi är tillbaka i St Tropez igen. Lycka till till mig! Det kan behövas.

Idag hade vi en lugn och VARM dag. S hade jobbat sa jätteduktigt med poolen sa att han och barnen äntligen kunde inviga den för säsongen! Jag nöjde mig som vanligt med att titta pa.

När jag var nere en snabbis pa stan för att köpa tidningen och nagra baguettes, sag jag en glimt av "La Fête de St Tropez" (St Tropez festen):

Nu är vi i alla fall hemma igen, sa jag kan ta igen lite med bloggningen, om jag kommer att hinna vill säga, för den här veckan är kort, men fullspäckad.
Mycket kaffe kommer det att bli...

SMA SAKER

Här är inlägget som jag skrev igar kväll men som jag tack vare "teknikens underbara under" aldrig lyckades fa iväg:

Igar kväll kom vi fram till ett regnigt St Tropez = trist, ruggigt och väldigt omysigt. I morse vaknade vi i ett soligt St Tropez med klarbla himmel = härligt, charmigt och somrigt! Tänk att sa lite kan göra sa stor skillnad!

Lite sovmorgon, lang härlig frukost, göra sig i ordning i lugn och ro utan stress, det är ocksa sma saker som kan göra stor skillnad!

Barn som springer ut och in som de vill och leker, hoppar och stojjar utan att man behöver ta hänsyn till arga grannar eller farliga bilar, det är fler sma saker som absolut gör stor skillnad!

Vart vill jag komma med detta? Ingenstans egentligen, bara säga att man ibland borde stanna upp lite och uppskatta de sma saker i ens vardag som inte har ett nödvändigtvis har ett pris men som kan göra en glad!

Njut av livet här och nu för det gar inte i repris!

REGNIGT AVSKED

I morse var det gratt och regnigt, mycket regnigt. Trist.


S skjutsade barnen till skolan och jag skjutsade mamma och Leif till flygplatsen. Det kändes extra trakigt att de skulle aka, antagligen pa grund av det daliga vädret. Fast Leif tyckte att det kändes lättare att lämna ett regnigt Nice än ett soligt Nice sa det kan vi väl bjuda pa. Och som jag skrev igar, sa känns det ju inte lika sorligt att skiljas som i vanliga fall eftersom vi ju ses snart igen, om bara 1 1/2 manad!

Och det är ju inte sa att varken dom eller jag kommer att sitta hemma och längta efter varandra av ren uttrakning; dom har massor med jobb pa gang när de kommer hem och här kommer det ocksa vara fullt upp med helger i St Tropez, födelsedagskalas, skolfester, morsdag/farsdag (bada ligger i juni här i ar, rätt korkat), planering av var resa och allt annat smatt och gott!

Och pa tal om detta sa ska jag sätta lite fart här hemma nu med tvätt, städning och packning (vi aker till St Tropez i kväll)!

Förresten, sa här blev paprikorna:

Det blev marinerade grillade paprikor (olivolja, balsamvinäger, vitlök, citron och salt o peppar - saaaa gott!

BRÄNDA PAPRIKOR

I morse när jag lämnat barnen i skolan akte jag direkt till Carrefour, affären med 67 kassor, för att storhandla. Och storhandla det gjorde jag, efter 2 timmar pa Carrefour var jag tvungen att aka därifran för vagnen var sa överfull att varorna höll pa att ramla över, och ända är det extra stora vagnar där! Det trakigaste av allt när man varit och handlat är när man kommer hem och man maste plocka in alla sakerna...

Puh, nu är det i alla fall gjort och jag har dessutom hunnit med att tilllaga nagra paprikor...

Tycker ni att de ser brända ut?!

Men de ska vara sa, konstigt nog!

Jag far berätta och visa lite senare vad jag gjort med dem!

Nu ska jag ta i tu med mina paprikor innan det är dags att hämta sessorna i skolan!

SOM STRUTSEN

Tiden flyger verkligen iväg! Nu är det bara en dag kvar innan mamma och Leif aker hem till Sverige igen. Kan inte fatta att de snart har varit här i 3 veckor redan! Men den här gangen känns det inte sa sorgligt att de ska aka hem för om bara drygt en manad sa ses vi ju igen, da det är var tur att komma till Sverige!

Vilket ocksa paminner mig om att det bara är lika lite tid kvar tills jag och S aker till USA. Det är bade skräck och förtjusning jag känner inför den här resan. Vi ska ju "fira" var 10-ariga bröllopsdag med att aka 10 dagar till USA, vi ska vara 5 dagar i New York och 4 dagar i Las Vegas. Sa här langt later det ju jättebra, det är bara det att det är första gangen nagonsin sen barnen föddes, dvs mer än 9 ar, som vi aker pa en resa pa tu man hand och visst det later fortfarande toppen. MEN, det är ju första gangen vi lämnar bort barnen och reser utan dem. Eller rättare sagt, det är första gangen JAG lämnar bort barnen och reser utan dem. S är ju van sa för honom är det ju "a piece of cake" men för mig... ja, det gar inte ens att beskriva i ord för hur det verkligen känns; hjärtat slar fortare än fortast, jag far svart att andas och jag känner mig som när man försöker springa at fel hall i en rulltrappa - PANIK!

För ett tag sen läste jag Hanna Hedlunds krönika pa "Bloggfamiljen.se" och det hon skrev är nog ganska precis vad jag kommer att känna tisdagen den 30 juni i ar.

Det är jag som är rädd.

Vi var ju i New York förra veckan. Jag som verkligen älskar att resa har till min förskräckelse upptäckt att jag börjar bli flygrädd. Så fort jag ska flyga och barnen inte är med får jag panik.

Det började när jag skulle flyga till Las Vegas förra året på en romantisk weekend med min kärlek, barnens pappa. Vi hade planerat resan länge och noga och sett fram emot att få leka själva några dygn. Jag hade till och med sett fram emot flygresan, att få ett helt säte för mig själv, läsa och ostört kolla på vilken film jag ville, ta ett glas vin eller två om jag kände för det. Kunna äta flygplansmaten, inte för att den är god, men för att kunna göra det utan att, samtidigt som man har en bricka för mycket i knät, behöva assistera någon på toaletten och sen spilla all mat och tomatjuice på vita skjortan som man satte på sig i ett svagt ögonblick för att sen upptäcka att man glömt ombyte… till alla i familjen (!) samtidigt som minstingen just då kräks av allt chips och godis man mutat med.

Ja ni förstår, en flygresa utan det där hade jag sett fram emot.

Vi satte oss på planet, kysstes lite sådär som nykära gör.

-Vill du sitta vid fönstret älskling? frågade min omtänksamme sambo.

-Ja ,sa jag som verkligen gillar frihetskänslan när planet lyfter.

Flygvärdinnorna ställer sig i gången och börjar säkerhetsföreställningen och då slår det mig: VAD FAN HÅLLER VI PÅ MED??!!! Planet kan ju störta! Det finns ju massor i ett plan som kan gå sönder! Piloten kanske är gammal och får en hjärtattack när vi är mitt över Atlanten, eller så är han ung och helt oerfaren och flyger sin första långtur helt själv. Det är ju inte heller bra.

Låter det inte lite konstigt nu? Det liksom skrovlar. Så brukar det väl inte låta? Och kolla vingen, den ser ju nästan rostig ut! Fan, vi skulle ha tagit olika plan som Kungen och Victoria gör, så att barnen hade haft en förälder kvar, den stackare som får förklara för våra älsklingar att de bara har en förälder nu för att mamma och pappa behövde ha lite kul. Usch vad vi är oansvariga.

Jag vill gå av! Fan! Shit jag vill inte dö, jag vill vara med mina barn! Släpp av mig! Vi kan ha lika kul i Stockholm eller Sundsvall. Där finns det också shower, restauranger och casinon! Panik! Släpp ut mig! ! Svetten börjar kännas i pannan, hjärtat rusar, planet börjar rulla.

Det är för sent. Försöker tänka på fina positiva saker men blir bara ledsen av att veta att jag aldrig kommer att få uppleva dem igen. Planet kör fortare och fortare och fortare men varför lyfter vi inte? Tittar på M som kollar tillbaka med en liten osäkerhet i ögonen. Jag inbillar mig inte. Ser på honom att han också undrar: varför lyfter vi inte? Det går kanske några hundradels sekunder men de är bland de värsta i mitt liv. Sen tvärbromsar planet, jag håller på att slå huvudet i stolen framför sen svimmar jag. Nej det gör jag inte men det känns som att jag gör det.

Det visar sig att en äldre man längst bak har fått en misstänkt hjärtattack (det var tydligen inte bara mitt hjärta som rusade) så han måste av planet. Vi vänder och får starta om. Gå igenom helvetet en gång till.

Det gick bra med mannen, rapporterade man när vi började närma oss Las Vegas.

Sen kommer landningen, det är ju det som är svårast har jag hört, att landa. Hjärtat börjar galoppera igen, men landar gör vi, i Las Vegas, och resan var så underbar att jag nu ett år senare glömt bort min flygångest och utsätter mig för samma sak igen, fast denna gång går resan till New York.

I New York i veckan upptäckte jag att jag är rädd för en massa nya saker, det mesta faktiskt. Känner inte igen mitt eget beteende. Jag ser faror överallt: hm, misstänkt seriemördare till höger där framme. Hm, gangstergäng utanför Toys’R'us där borta, håll i väskan!

Skum taxichaufför som frågar en massa, gud vad alla ska prata med en!

Eller vad tyst och konstig den här taxichauffören var då. Planerar han att kidnappa mig kanske, och kräva min familj på pengar och sen skicka hem mig i en liten fyrkantig trälåda där jag har fått ligga som ett S och knappt haft vatten i en vecka?
Nej, vänta, min familj har ju inga såna pengar. Han kanske planerar en våldtäkt? Fast det vore ju korkat såhär mitt på ljusa dagen.

Vart tog den där orädda personen som var jag vägen? Hon som inte såg misstänksamt på sin omgivning? Ska hitta henne.

Sen man blev mamma läser man ju av situationer lite som en terminator inställd på att eliminera faror. SOLIGT… ta på skyddshatt och kräm. REGN… ta på galonisar och regnskydd till vagnen.

VÄG… se upp för bilar. STORT VARUHUS… håll i barnet, det kan komma bort. VARDAGSRUM… ta bort allt av värde som kan åka i golvet och gå sönder. Förresten, ta bort allt som man kan klättra upp på och ramla ner ifrån också. BAD… puffar och flytväst på. ÅKA BIL… bilbälte och barnstol.

RESA UTOMLANDS… vaccinera. FLYGA FLYGPLAN… håll tummarna.

Antingen ser man faror överallt och får panik över allt som kan hända eller så är man lite mer cool och tar paniken om något händer.

Från och med nu ska jag välja det senare.

Jag undrar om hon lyckats?! För det är ju verkligen lättare sagt än gjort.

Hitentills sa sa har jag försökt tränga bort alla panik-, angest- och skräcktankar för att vara säker pa att vi verkligen kommer att komma iväg pa var efterlängtade resa. För vem vet vad paniken skulle kunna fa mig att göra; avboka biljetterna, komma pa nagon superduper viktig sak som gör att vi inte "kan" aka, bränna passet eller nagot annat helt galet?!

Jag ska nog göra som strusten och gömma huvudet i sanden ett tag till. Alltsa fortsätta förtränga det faktum att vi ska lämna bort barnen (till kära mamma, och hur ska hon orka och klara sig???) ännu ett tag till.

Det jag däremot genast borde ta tag i är att fördjupa mig lite mer i alla de guider och böcker jag köpt om NY och LV sa att kan utnyttja tiden pa allra bästa sätt och hinna se sa mycket som möjligt och det mest intressanta.



Är det nagon som känner till dessa tva städer sa är alla tips och rad mer än välkomna!

DAG PA STAN

I morse när jag stog och väntade pa att gympan skulle börja sa fördrev jag tiden med att börja skriva ett sms till min kära syster, men jag avbröts innan jag hade fatt iväg det av att det ringde pa telefonen, det var hon som ringde - TANKEÖVERFÖRING!

Pa förmiddagen idag akte jag, mamma och Leif ner till stan och gick pa en liten shoppingrunda! I like. Självklart blev det ett besök i favvobutiken Esprit, eller om jag ska vara riktigt ärlig sa blev det till och med tva besök för det finns ju tva Esprit-butiker i stan.

Sen blev det ocksa en god lunch pa en mysig liten restaurang mitt i city innan vi atergick till shoppingen.

Bon appétit!

Efter skolan fick barnen slappa och ta det lite lugnt eftersom de är lediga fran skolan i morgon.

Det är väl ungefär det som har hänt idag.

Men just det, jag hittade kameran i morse, som jag trodde lag den pa bilgolvet, sa nu kan jag visa bilderna som jag tog igar.

Promenade des Anglais

Modernt parkeringsgarage där röda och gröna lampor visar om platsen är upptagen eller ej och där en röst hälsar en välkommen och berättar vilket nummer du star pa da du öppnar bildörren!

Hotel Negresco.

Langt fram skymtar det blaa barnsjukhuset där Angelina Jolies och Brad Pitts tvillingar föddes förra sommaren. Och Bianca för snart 9 ar sen.

Ryggen pa Emmas bilbarnstol akte ut igar. Lillan har vuxit och fick inte plats i den längre.

Nu är lillan stor!

Bianca äter mellis i bilen.

VAR ÄR KAMERAN?

Har just letat efter min kamera, eller Biancas kamera rättare sagt, men som jag använder en hel del när jag är pa sprang eftersom den är mycket mindre än min. Men jag hittade den inte... Jag var ända helt säker pa att jag hade lagt ner den i min handväska. Sista kortet jag tog idag var ju pa barnen när jag kom och hämtade dem i skolan. ???????? Sa vart kan kameran vara?! Aha, nu tror jag att jag vet... Nästan hemma var jag tvungen att bromsa ganska häftigt för det kom en mötande bil i var lilla nedfart (och där kan inte tva bilar mötas). Och eftersom väskan lag öppen pa framsätet sa maste kameran ha akt ur väskan, för hela väskan flög ner pa golvet när jag bromsade, sa den ligger nog kvar där nere pa bilgolvet. Far vi hoppas i alla fall.
Sa alla kort jag tagit idag kan jag alltsa inte visa er, för jag orkar inte ga ner i garaget och hämta kameran nu, sa jag far väl ta och visa nagra andra kort som inte har nagonting att göra med vad som hänt idag.

Familjen pa elefantrygg i Thailand.

Emma pa Maya Beach i Thailand.

Barnen pa skidlektion i Auron.

Bianca firar karnival i skolan.

Jag är i Bryssel.

Emma pa avslutningsshowen i skolan.

Sommar i Sverige.

Pa sparkcykel i Nice.

Jul i Sverige.

Bianca pa Maldiverna.

Jag är medveten om att det här inlägget är nagot osammanhängande, men jag maste bara berätta att jag i kväll gjorde Pernilla Wahlgrens "Appi Pappis Äppelkaka" (jag har fatt receptet fran hennes blogg som jag gillar att läsa) och den är saaaa goood!

Sweet dreams!

SÖNDAGSLUNCH

Sa var det äntligen söndag igen och vi fick en dag tillsammans hela familjen!

Pa förmiddagen akte S och Emma, jo vi far kalla henne sa nu igen, till marknaden för att handla frukt och grönsaker. Jag och Bianca gjorde läxor och mamma och Leif satt pa terassen och njöt av solen.

Sen akte vi ner till havet i St-Laurent-du-Var (grannkomunen till Nice) och at en jättegod lunch pa var nya favvo-restaurang "Le Voilier". Jag at "Fajitas med kyckling" - saaaa gott! Och till efterrätt blev det en "Dame Blanche"; glass med grädde och chokladsas, inte helt fel det heller!

Mums!

Jag har fatt klagomal pa att jag är med för lite pa bilderna, so here I am!

Efter lunchen promenerade vi lite längs strandpromenaden och Emma fick hoppa pa en studsmatta.

Emma uppe i det bla.

Mina älsklingar.

Trots lite graa moln pa himlen sa gick mamma, S och barnen ner till poolen när vi sen kom tillbaka hem. Det kände inte jag för... För mig krävs det att det är sa varmt att jag maste bada för att jag ska hoppa i vattnet!

Nu är barnen i säng och det känns som att jag snart kommer att följa deras exempel.