GONE

And I'm lying still

With my heart on the ground

And you're saying things

Just to keep me down

And I know you won't be satisfied

Til the fire inside burns like you once knew

But it's gone

And I'm leaving

And your storm keeps on raging

Yes, I'm gone

And I'm leaving

HELG I STOCKHOLM - DEL 1 ONE DIRECTION

Jag och Bianca lämnade ett varmt och soligt Nice för att landa i ett grått och regnigt Stockholm sent i fredags eftermiddag. Direkt från Arlanda åkte vi hem till fina syster för ett välbehövligt familjemys.

 

Huvudorsaken till vår blixtvisit i Sverige var att gå på One Directions konsert på Friends Arena. Det var en dröm som Bianca hade sedan länge tillbaka och då vi inte fått tag på några biljetter till deras konsert i Paris så blev det Stockholm istället.

När vi bokade, redan i september, så var detta som sagt Biancas dröm sedan länge tillbaka och som jag motvilligt gick med på.

Det var då. Sedan dess har mycket hänt. Och förändrats....

Bianca har nästan helt tappat intresset för One Direction och jag var nog den av oss som mest såg fram emot vår lilla resa hem till Stockholm, dock inte för konsertens skull.

När vi bokade biljetterna fick vi, under de två sekunders betänketid som vi då hade, även syrran och svåger att skaffa platser. 

I lördags kväll när det var dags att åka in till Friends Arena kan jag säga att ingen av oss, utav olika anledningar, var direkt motiverade att gå på konserten.

Men när vi väl var på plats och musiken drog igång så tyckte vi allihopa att det var jättekul och till slut så fick vi en jättebra kväll och en fantastiskt upplevelse!

 

Jag och Bianca var nog de som var mest påklädda av alla 60.000 åskådare.

 

Bianca tyckte förbandet,  "5 Seconds to Summer", var nästan lika bra som One Direction.

Gissa om det blev hysteri och mycket skrik när One Direction into scenen!

 

 

 

 

Det var inte bara tonårstjejerna som var galna...

 

 

 

Liam, Louis, Harry...en för varje smak.

Min favoritsång med One Direction...

You & I

ONE DIRECTION

Jag och Bianca och 60.000 andra på Friends Arena i Stockholm just nu!

BROOKLYN BABY

New love. Brooklyn Baby. Och jag längtar till ett sommarhett och härligt NY. 

Fråga mig inte varför. För den frågan, liksom så många andra, har jag inget som helst svar på.

Jag bara känner.

TO-DO

Inte en speciellt tråkig måndag, men inte heller den roligaste. En sån där dag då jag försöker piska mig själv för att få alla trista småsaker som jag som jag bara skjuter upp hela tiden gjorda. Diverse telefonsamtal, mail, brev... skitsaker som man till slut bara måste ta tag i.

Det är tur att jag åtminstone kan lyssna på lite musik samtidigt som jag betar av tråkiga listan. Just nu är det Cris Cab med låten "Liar Liar" som gör mig glad.

ENDORFINKICK

Efter två veckors fast food diet, över 100 mils bilåkande och strandhäng var det skönt och inte minst välbehövligt att ge sig ut på en löprunda igen. 

Jobbigt? Ja, men de positiva sidorna vägde tyngre. Strålande sol, glittrande hav, 20 + och en endorfinkick galore som jag kommer att vara hög på hela dagen. 

Oj, vad jag behövde det här!

Som draghjälp hade jag Iggy Azaleas "Fancy" på repeat i hörlurarna.

JE L'AIME A MOURIR

Shakira är en artist som för mig har gått från ganska okej till väldigt bra. Hennes senaste album innehåller bara bra låtar som jag lyssnar om och om igen på.

För några år sen gjorde hon en cover av "Je l´aime à mourir" som är en av Frankrikes mest folkkära, och äldsta, artisters, Francis Cabrel, succélåt. Väldigt vågat.

I Frankrike blev det en stor hit, men jag har ingen aning om hur pass känd den är i andra länder. Har du inte hört det så lyssna!

Shakira sjunger halva sången på spanska och andra halvan på franska. Kan det blir mycket mer romantiskt än så?!

Personligen älskar jag Shakiras version som är så vacker att man nästan börjar gråta.

YOU SAY GOOD MORNING WHEN IT'S MIDNIGHT

Det blev en kort natt. En väldigt kort natt. Så det fick bli en Venti för mig idag. Eller två. Då förstår ni hur kort.

Nej, inga småbarn, inget festande, inte heller något nattskift. Bara vänner långt långt borta och stora tidsskillnader.

När solen för länge sen gått ner över Medelhavet och jag säger godnatt är det dags för min fina vän Liz ute i öknen att påbörja sin frukost, när Sofie sitter i bilen på väg hem från jobbet hör jag hur kvällsregnet vräker ner i HK då vi pratar på Skype samtidigt som jag sitter hemma i solen och äter lunch.

"Det jag sa till dig igår..." , "Nej det var i morse för mig...", "Vi hörs i morgon, alltså i eftermiddag för dig..." Inte helt enkelt att veta när man sa vad och när man kan höras nästa gång. Oftast blir det på de mest obekväma och konstiga tider då man har enda möjligheten att prata och hålla kontakten.

Tur att det finns små hjälpmedel så att jag kan hålla reda på vad klockan är hos vem!

Sen så finns det ju vissa personer med vilka det inte spelar någon roll vilken tid på dygnet det är, man får ändå aldrig tillräckligt med tid för att prata färdigt om allt som man vill och behöver prata om. Och då blir det konsekvensen väldigt korta nätter eller dagar då man inte hinner med så mycket annat...

Haha. Liz, har du och jag någonsin haft ett kort samtal?!

Om jag är trött på avstånd och olika tidszoner? Något så fruktansvärt. Och det gör mig ju dessutom galet trött helt kort och gott.

You say good morning
When it's midnight
Going out of my head
Alone in this bed
I wake up to your sunset
And it's driving me mad
I miss you so bad
And my heart, heart, heart is so jet-lagged

DAGENS SOUNDTRACK

En av fördelarna med att jobba hemma är att man kan lyssna på musik samtidigt som man gör det man ska. Högt, och på samma låt hundra gånger om man känner för det. Idag har Justin Timberlakes "Mirrors" gått på repeat. Om och om igen.

Egentligen så tyckte jag inte ens om den låten tidigare. Men av någon märklig anledning så gjorde den mig glad idag och fick mig att minnas sommaren!

Och Mr Timberlake...hmm, not my type at all. Men kan det kanske vara så att han har det där "det" som alla pratar om?! Hursomhelst, mig lyckas han i alla fall charma tillräckligt mycket för att jag ska vilja lyssna på honom hundra gånger till!

PÅ REPEAT

Lay down
Lay down your head on my shoulder
Hey now
Let's just depart from the notion
That I love you too much
And I'm here to stay
I'm not giving up
I'm not running away
So we're going to leave it that way
That way

CAN'T REMEMBER TO FORGET YOU

I can't remember to forget you

I keep forgetting I should let you go

But when you look at me, the only memory, is us kissing in the moonlight

I LOVE YOU LIKE XO

Baby kiss me 

Before they turn the lights out

NEW OBSESSION

När jag fastnar för en låt som jag gillar så lyssnar jag inte på den en eller två eller tre gånger om dagen, utan hela tiden. Jag lyssnar så fort jag får tillfälle; om och om och om igen. Lite som besatt.

Min senaste obession är Darins och Sophie Zelmanis "All Our Babies". Så fin.

Darin tycker jag alltid om, nästan. Och Sophie Zelmani lyssnade jag faktiskt på för hundra år sen för att sen totalt glömma bort henne. Men nu är hon alltså återupptäckt igen.

SOMETHING ALWAYS BRINGS ME BACK TO YOU

Something always brings me back to you

It never takes too long

Gravity - Sara Bareilles.

 På repeat just nu.

ÄLSKAR, ÄLSKAR INTE?

Kan inte bestämma mig. Egentligen är det inte alls min genre. Inte alls den typ och stil som jag vanligtvis gillar. Varje gång jag ser videon så tänker jag att jag inte alls tycker om den och att jag ska sluta titta. Men ändå så sitter jag kvar. Och ändå så kan jag inte sluta att lyssna på den. 

Den där rösten. Som jag inte gillar. Egentligen. Den har något. Odefinierbart. Något som gör att jag dras till den. Och fastnar. Trots att jag inte vill. Magiskt? Förtrollande? "Det"?

Uppenbarligen så har inte allting alltid en logisk förklaring. Och trots att man gärna vill tro att man har total kontroll över sig själv, så har man kanske ändå inte alltid det?

Indila - Dernière Danse

Älskar, älskar inte?

Tydligen funkar det inte något bra med att se videon ovan. Märkligt. Kanske går det bättre med den här länken: Indila - Dernière Danse

DAGENS TRÄNING

Efter gårdagens söndagsmeny fanns det absolut inga som helst ursäkter för att ens fundera på att skippa dagens träning. På med skorna och ut!

Till en början gick det lite sådär, dels för att jag och mina nya hörlurar inte riktigt var överens och dels för att jag bokstavligen sprang på en vän som jag inte sett på länge och som jag var naturligtvis var tvungen att stanna upp och prata med ett litet tag. Men sen så, jag sprang i en ganska så lugnt takt och det flöt på bra.

Det blev 9 kilometer längs havet och 12 totalt. De två sista kilometrarna gick jag dock för jag var tvungen att gå in i några småaffärer och sen var det bara uppför.

När jag väl blivit vän med hörlurarna så drog jag på med det här dunkandet.

MELLANDAG

God Fortsättning!

Fast här i Frankrike är julen redan över. Idag är det en vanlig arbetsdag. Om man inte har jullov förstås. Eller ja, nästan i alla fall. Biancas mattelärare skulle ha kommit hit i morse, om det nu inte hade varit så att han hade glömt bort det.

För mig och tjejerna har det varit en riktig mellandag då det varit lite upp och ner med det mesta.

Emma gick direkt från sängen till soffan där hon har suttit i sin pyjamas mest hela dagen och sett på TV samtidigt som hon har knepat och knåpat med diverse julklappspyssel.

Själv startade jag dagen med lite yoga för att försöka vakna till liv, men utan någon större lycka. Med bara 5 timmars skönhetssömn krävs det lite mer än bara 30 minuters yoga. Note to self: sov mer!

Och detoxen efter julmaten sket sig redan i förmiddags när vi satte i oss våfflor med extra allt.

Inte får man heller någon vidare draghjälp av vädret för att piggna till. Det regnar och stormar och det bästa vi erbjuds är någon slags gråskala både på himlen och i havet. Och det kan man ju inte bli pigg av. Snarare att man bara vill dra täcket över sig.

Så istället för att få draghjälp av vädret så har jag försökt pigga upp mig med lite julmusik. Alltså musik som låg under granen för den "riktiga" julmusiken som jag har tvingat barnen att lyssna på de senaste dagarna är dom så trötta på nu att de snart skjuter mig. Och Emma fick ju en slags pilbåge i julklapp så nu får man passa sig. Hon har redan siktat och skjutit på alla julgranskulorna...

Men nya JT är trevlig på många sätt så jag har ingenting emot att byta ut Jingle Bells mot TKO.

Och ibland så förvånar man verkligen sig själv.

Maître Gims. Qui?! Frankrikes Jay-Z. Utan queen B. Typ.

Om du gillade den här låten, lyssna på dom här också:

http://youtu.be/ar8zt45bN14

http://youtu.be/4iTg7wTml4o

Det bästa med en sån här ruskigt slö mellandag är att jag åtminstone äntligen hunnit med (läs: fått ändan ur) och ringt vänner som jag pratar alldeles för sällan med.

Nej, nu ska jag återgå till slöandet igen.

RIS OCH ROS

För ett tag sen skrev jag (HÄR) om hur jag upptäckte Edvin Bergs fantastiskt vackra låt "I Will Be Here" samt hans så trargiska livsöde.

Det går knappt en dag utan att jag lyssnar på den fina låten och jag får fortfarande tårar i ögonen varje gång jag hör den.

Men tyvärr så kan jag bara lyssna på den på YouTube. Jag ville ju köpa låten redan samma dag som jag upptäckte den, inte bara för att jag tycker så mycket om den men även för att pengarna ovavkortat går till Cancerfonden vilket ju är väldigt bra.

MEN, på iTunes Frankrike som jag naturligtvis har, så kan man varken lyssna på den eller köpa den. Det går endast från iTunes Sverige. Och nej det är tyvärr inte så enkelt som att bara gå in på iTunes Sverige och köpa den därifrån. Man måste ha ett registrerat konto därifrån vilket inte funkar när man bor utomlands.

Så. otroligt. dumt.

Så både ris och ros till Cancerfonden och/eller iTunes som har fina intentioner, men som inte riktigt når ända fram.

Jag förstår att det är en fråga om rättigheter bla bla bla. Absolut. Men om man nu vill sälja och få in pengar till välgörenhet och liknande så borde man väl göra allt för att underlätta så att det överhuvudtaget ska vara möjligt för folk. Även för dom som bor utomlands. Eller?!

INGEN KÄCK JULMUSIK

Alltså det här med julmusik.

Jag har alltid älskat att lyssna på julmusik, gärna redan i november. Fast inte den här klämkäcka typ "svensk-schlager-dansbands-rudolf-med-med-röda-mulen". Inget fel på svensk julmusik, absolut inte, men det måste vara av det mer stilrena och klassiska slaget i så fall,

Men i år är det mycket som inte är som det brukar. Tills idag har jag faktiskt inte lyssnat på och jag har någon julmusik alls. Men på självaste Lucia måste man ju lyssna på någon julsång i alla fall.

Men i år står jag inte ens ut med självaste Mister Christmas (Michael Bublé) som jag egentligen gillar väldigt mycket. Märkligt.

I år får det hellre bli Josh Groban, Christina Perri och så Lady Antebellums fina "On this Winters Night" som jag säkert har lyssnat på 150 gånger idag redan.

TSUNAMI

Som ni kanske vet vid det här laget nu så är jag en riktig sucker för lugna, sorgliga, vackra, romantiska låtar. Jag skulle kunna göra en oändlig lista med sådana låtar som jag älskar.

Men faktiskt så lyssar jag på mycket annan musik också. Operapop, hip-hop, pop, r'n'b, house, rap... Believe it or not. Men allt detta finns i min ipod.

Och när jag tränar, speciellt löpträning, ja då är det bara dunka dunk som gäller. Just nu i min träningslista hittar man den här låten:

Dvbbs & Borgeous - Tsunami

Vansinnigt trist video, men väldigt effektiv musik när man svettas i träningskläderna.