Ibland ska man väl ha det?! Ett bra flyt alltså.
Jag skyndade hem efter att ha hämtat upp Bianca i skolan. Vi hann precis hem innan hennes privatlärare ringde på dörren. Jag stannade några minuter för att diskutera lite saker med honom sen skyndade jag iväg tillbaka till skolan igen för kvällens föräldramötesmaraton.
Som alltid är det näst intill omöjligt att hitta någon parkeringsplats kring skolan. Men av någon underlig anledning så gav mig vakten som står vid skolingången tillstånd att ställa mig precis framför porten. Och det tackade jag förstås inte nej till!
Sen rusade jag upp till skolan för att precis hinna i tid till mötet med den första läraren. Med andan i halsen och alldeles svettig dock. Jag hade tagit på mig vinterboots och en pälsväst, men det var nästan 20 grader på seneftermiddagen så ja, jag var lite varm.
Sen flöt alla mötena på i ett förvånansvärt bra tempo och med nästan inga väntetider alls så det gick rekordfort ikväll! Och det bästa av allt var förstås att alla lärare bara hade väldigt positiva saker att säga om Emma! Duktig elev, seriös, intresserad, lyssnar, anstränger sig, deltar, funderar, trevlig, väldigt bra resultat, stor potentiell... Av många lärare fick jag kommentaren -"Vad ska jag säga?! Det finns inga som helst anmärkningar på Emma!"
Skönt att höra att Emma har klarat anpassningen från primaire (låg-och mellanstadiet) till collège (högstdiet) så bra och att hon är en väldigt duktig elev som dessutom uppför sig exemplariskt (uppförande är en väldigt viktig del i den franska skolan) och är så uppskattad av alla lärare!
Trots att Emma alltid har varit en duktig elev även tidigare så har hon under alla år haft lite svårt med koncentrationen ibland och varje år har jag alltid fått höra att hennes negativa sida är att hon pratar för mycket i klassen (med kompisar) men det var det faktiskt inte en enda lärare som sa den här gången!
Så ja, ikväll är jag en väldigt glad och stolt mamma!
Stolt men även lättad då det är en ganska tuff övergång till collège och trycket i den franska skolan är hård. Det är en hektisk rytm med många timmar i skolan, mycket läxor och inte många vilopauser då även skolloven är fyllda med läxor och uppgifter.
Nu håller jag tummarna för att det fortsätter lika bra som det har börjat för Emma i collège!
10 kommentarer:
Vad härligt!!!
Och ja, jag har förstått att den franska skolan kan vara rätt tuff. Det måste kännas så skönt att hon har klarat övergången så bra och att hon inte enbart gör bra ifrån sig i skolan utan verkar trivas också trots det hårda tempot.
Kram!
Yay för Emma!
Klart att du är stolt! En jättefin tjej! Heja Emma!!
Kramar Anna
Underbara besked att få!
Saltistjejen-
Ja allting är ju relativt, men jämfört med den svenska skolan är det absolut tuffare tempo och tryck och inte minst mycket hardare regler och krav vad gäller disciplin och uppförande. Och det tycker jag är väldigt bra.
Ja visst blir man som förälder bade stolt och glad över att ens barn jobbar bra i skolan och även trivs och mar bra där.
Kramar
Eastcoastmom-
Yay! Nu är det bara att hoppas pa att skolaret fortsätter lika bra som det har börjat!
Kramar
Channal-
Ja väldigt stolt! Och det vet hon. Viktigt att kunna lyfta fram bade negativt men framför allt ocksa positiva saker!
Kramar
Marina-
Ja verkligen!!
Kramar
Härligt!!
Det är så fint att få höra sådant. En lättnad för en mamma!!
NU hoppas och tror vi att det fortsätter som det har börjat.
Kram!!
Annika-
Ja det är verkligen bade en lättnad och en stolthet!
Kramar
Duktiga finaste Emma! Det ar sa skont att hora att overgangen gatt bra, for det ar ju oftast just vid storre forandringar som man kan se om dom halkat efter! Sa skont att hon bade trivs bra och att det ocksa gar jattebra for henne!
Klart du ska vara stolt! Harligt ocksa for Emma att ga pa hostlov med detta goda beskedet!!
Kramar!
Liz-
Ja det är ju inte alltid sa lätt att hänga med när det blir sa manga förändringar; ny skola, mycket större skola, ett helt annat sätt att jobba, mer självständighet och ansvar... Sa det är verkligen skönt att höra att det gar sa bra för Emma och att hon trivs sa bra dessutom!
Och sa klart kan man inte lata bli att vara stolt!
Kramar
Skicka en kommentar