Emma som alltid varit väldigt mammig och som inte lät manga komma nära hennes hjärta när hon var mindre fick en extramamma för snart 3 ar, sen da jag och S lämnade henne (och Bianca) i 10 dagar hos mormor och morfar medan vi reste bort.
Extramamman är min mamma, Emmas mormor. Och sedan den gangen är Emma väldigt nära sin mormor. När vi är hos mormor vill Emma göra det mesta tillsammans med henne; laga mat, diska, handla, leka, hon fragar alltid om hon kan följa med mormor när hon ska iväg nagonstans...och sist ville Emma till och med sova i mormors rum!
Och Emma och mormor delar inte bara en fin gemenskap och mycket kul tillsammans utan även samma smeknamn! När mamma var liten kallades hon ofta för Memme och nu, helt utan samband, har Emmas kompisar börjat kalla henne för just Memme!
 |
| Emma lär mormor hur en ipod fungerar. |
 |
| Mormor lär Emma sticka. |
 |
| Emma förfirar mormors födelesedag. |
 |
| Emma i mormors knä pa julafton. |
 |
| Mormor och Emma dricker champagne tillsammans?! |
7 kommentarer:
vad hörligt att de utvecklat en så fin och nära relation. Det är något jag själv kan "sakna" när jag ser på vår dotter. Att hon inte på naturligt sätt står nära våra familjer i Sverige. Jag hoppas att det kanske ska ändra sig framöver, men det är svårt då vi så sällan träffas.
Så Emma är och har alltid varit mammig. Det är Ella också. Jag hoppas att även det ska gå över men vi får väl se. ibland är det otroligt mysigt men ofta kan jag tycka det är jobbigt också. Men det går lite upp och ner också. periodvis är det inte så otroligt mammigt och klängigt. :-) Jag vet inte hur det varit för dig och er men jag gissar att det med åren ändå blir lite "bättre" och att barnen blir mer självständiga. ;-)
Kram!!
Så roligt att höra att även Emma nu kallas för Memme som är så ovanligt.
Massor av kramar till er alla från
Mam
Vilka underbara kort pa mormor Karin och Emma! Jattefina, och det ar ju sa roligt att dom har ett starkt band och Emma's extramamma. Det ar ju sa det ska kannas att ha en mormor. Aven om dom inte har mojligheten att traffas sa ofta ar det ju harligt att dom delar denna gemenskap. Harligt!! Kul ocksa att dom har samma smeknamn! :)
Kramar till er alla!
Saltistjejen-
Ja, det är verkligen mysigt och sa värdefullt att Emma har ett sant fint förhallande med min mamma. Ja, det har ju Bianca ocksa med min mamma, men Emma och Bianca är ju sa otroligt olika till sättet sa da blir ju relationerna med människor ocksa väldigt olika. Och med Emma blev det sa flagrant den sommaren sa vi lämnade barnen hos mamma och Leif. Innan det var Emma som sagt väldigt mammig vilket som du säger är väldigt mysigt men samtidigt jobbigt ibland. Jag kunde ju aldrig lämna henne till nagon annan, inte ens för en liten stund, och hon krävde enormt mycket tid och uppmärksamhet fran min sida vilket inte alltid varit sa lätt för Bianca.
Självklart blir det bättre med aren, även hon fortfarande är mammig sa är det ju pa ett helt annat sätt än tidigare. Nu är det väl lite mer "lagom" om man far säga sa. Men samtidigt sa vill jag ju vara väldigt nära mina barn och ha starka band till dem. Jag är nog lite av en hönsmamma!
Men jag tycker ju absolut att det är jätteviktigt att mina barn har jättebra relation till familjen i Sverige. Där är ju jag väldigt lyckligt lottad som kan, trots avstandet, träffa dem sa pass mycket som vi gör. Detta är ju mycket tack vare att det ända inte är alltför langt mellan Frankrike och Sverige och inte sa jättedyra flygbiljetter och sa förstas tack vare att jag kan styra över min tid som jag vill och inte är beroende av en arbetsplats och ett visst antal semesterdagar. Det är verkligen guld värt!
Kramar
Mam-
Ja visst är det lustigt! Och speciellt eftersom hon har börjat att kallas för Memme helt oberoende fran oss. Vi har ju aldrig direkt pratat om att du har kallats sa. Utan det är hennes kompisar som har börjat att kalla henne sa!
Som sagt, ni har mycket gemensamt, som Emma sa!
Kramar
Liz-
Ja, det är verkligen roligt att de har en san fin relation trots avstandet. Det är jag verkligen glad för och det är sa värdefullt.
Och det bevisar ju lite, precis som var fina vänskap, att avstandet inte är ett hinder för en bra relation. Trots att det förstas är trakigt att man inte kan ses sa ofta. Men man far ju verkligen längta efter varandra och man vet ju att relationen inte bara gar av slentrian i alla fall utan för att man verkligen vill
det och för att man verkligen tycker om varandra.
Kramar till er alla ocksa!
Vad roligt, lilla och stora Memme kanske vi får börja säga!
Gillar det sista kortet, är när barnen försökte lära oss olika ramsor, tror David var bäst på dem av oss :)
Puss och kram Sis
Skicka en kommentar