fredag 8 november 2013

NÄR LIVET STANNAR


Vår resa till Brasilien var underbar på väldigt många sätt och vis. Och jag lovar att berätta mer och visa en massa bilder därifrån så fort jag får lite tid till att gå igenom alla bilder som jag tog.

Men, resan började med att jag satt i tårar och snörvlade större delen av flygresan.

Anledningen? Malin Sävstams gripande och tragiska berättelse "När livet stannar" som handlar om hur hon förlorade man, barn och vänner i tsunamin och hennes kamp om att orka fortsätta att leva vidare.

Det finns inga ord som är tillräckliga för att ens börja beskriva det som hon, och så många andra, har tvingats genomlida på grund av tsunamin. Redan på första sidan börjar tårarna rinna och sen är det omöjligt att sluta gråta. Det känns som att hjärtat går sönder och denna ofantligt tragiska berättelse ger en många tankeställare. Både om vad som verkligen är viktigt i livet, ödet och hur stark och hur mycket en människa är kapabel att klara av i krissituationer.

Kanske inte den ultimata boken att läsa när man sitter i ett flyg på väg på semester, men annars kan jag verkligen rekommendera den. Läs den! Men ett litet tips, ladda upp med näsdukar först.


4 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Jag förstår att det måste varit en bok som rörde upp många starka känslor. Är det Maria Sävstam som pratade i Sommar i P1 för ett par år sedan också?
Att förlora hela sin familj är en tragedi som jag inte tror att någon skulle kunna sätta sig in i hur mycket man än försöker. Det absolut hemskaste som skulle kunna drabba en. Svårt att förstå hur man orkar fortsätta. Ändå är detta något som drabbar tusentals människor i tredje världen då länder där drabbas av jordbävningar, tsunamis och andra naturkatastrofer.
Hemskt! Man hoppas verkligen att alla skulle kunna få stöd och att de ska kunna hitta livsgnistan igen. Även om det för en utomstående kan verka helt omöjligt.
Kram och hoppas ni får en fin helg utan tårar!

Marina sa...

Det är en bok som jag varit på väg att läsa flera gånger, men aldrig riktigt kommit till skott, men det kanske är dags att göra det.

Martina sa...

Saltistjejen-
Ja det var minst sagt en gripande bok som bade rörde upp manga känslor och som gav mig manga tankeställare.
Maria Sävstam förlorade ju större delen av sin familj, men den äldsta sonen överlevde vilket ju var underbart, men, inte sa lätt att orka ta hand om ett barn som mar jättedaligt när man mar minst lika daligt själv.

Om hon har pratat i Sommar har jag ingen aning om tyvärr.

Kramar

Martina sa...

Marina-
Ja läs den!
Kram