Solen strålar över ett lugnt och azurblått Medelhav. En begynnande sommar utstrålar hoppfullhet och förväntan. Så stillsamt, rogivande och tryggt.
Precis allt som mitt liv inte är just nu. Jag vet inte om det finns något ord som rättvist skulle kunna beskriva tillståndet i mitt liv. Kaos? Totalt kaos kanske? Det låter mer som en lite mer än vanligt stressad vardag. Ni vet extra mycket jobb, hämta/lämna, möten osv.
Nej...så är det inte. Tänk er mer som en tsunami... eller en orkan... eller en jordbävning... Eller tänk er alla dessa naturkatastrofer på en och samma gång. Ungefär så ser mitt liv ut just nu. Och även för mina allra närmsta. Allt det som under en väldigt lång tid, hela mina barns liv och mer än så, varit en självklar trygghet, säkerhet och utgjort vårt liv finns inte längre. Dränkt, bortblåst, raserat.
Därav tystnaden på bloggen. Men jag har inte gett upp den och jag kommer inte att överge den. Men den kommer inte att vara prio ett, kanske mer som ett andningshål i stunder då jag har lite tid och även behov. Vi får väl se hur det blir. Liksom allt annat just nu.
Jag hoppade. Och har inte den blekaste aning om när, hur och vart jag kommer att landa någonstans. Inte den blekaste...
17 kommentarer:
Alskade vannen, jag ar undrat nar du skulle namna nagot pa bloggen, men som du skriver, den ar ju verkligen inte prio nu. Som alltid vet du att jag finns har for dig, alltid, och jag kommer fanga upp dig sa mycket jag kan nar du landat, och aven att stotta dig igenom "resan". Alla samtal, innan, under och efter...jag finns har, eller narmare sagt pa Skype!
<3
Låter inte bra och jag vågar knappt gissa vad som hänt, även om jag har mina misstankar! Fortsätt vara stark och jag är säker på att du gjort det rätta! Jag är säker på att du kommer att landa mjukt, även om det är ett högt hopp!
Oj. Vill inte gissa på vad, men önskar att du landar bra efter hoppet. Styrkekramar i massor!
Martina! Jag önskar dig allt gott när golvet inte finns kvar att stå på. Jag har saknat dig här på bloggen och undrat. Du har vänner och familj som finns där. Tänker på dig och hoppas du snart får fast mark under fötterna igen.
Kram Boel
Kära Martina, jag vet inte vad som hänt dig men tänker på dig och skickar dig en stor stark och varm kram. Jag hoppas att tillvaron blir bättre och ljusare snart. Någonstanns finns det ljus även om det kan kännas avlägset just nu. Må du komma till ett bättre tillstånd i tillvaron snart.
Varm kram!
Kan bara gissa vad som hant men ar saker pa att allt kommer att falla pa plats sa smaningom. Sander massor av kramar!!!
Efter en tystnad på en blogg man tittat in till dagligen anar man att allt inte är som vanligt. Önskar dig styrka att ta dig genom det svåra.
Efter en tystnad på en blogg man tittat in till dagligen anar man att allt inte är som vanligt. Önskar dig styrka att ta dig genom det svåra.
Låter jobbigt! Men ibland måste man gå igenom det jobbiga för att komma ut stärkt och som en bättre människa på andra sidan. Även om det ibland kan kännas ensamt med en blogg så ska du veta att vi finns här, som lyssnare o bollplank om så skulle behövas. Önskar att du finner den frid du söker!
Min käraste bloggvän! Vad ledsen och orolig jag blir nu! Har själv åkt "Fritt Fall"! Önskar jag INGEN!
Största STYRKE-KRAMEN! Anna
Har saknat dina blogginlägg! Förstog att nagot hade hänt. Du ska veta att jag tänker pa dig! Livet gör det inte alltid lätt för oss men förhoppnigsvis ljusnar det snart. Ta den tid du behöver och gör det som känns rätt för dig. Ta hand om dig själv och lyssna pa dig själv. Skickar manga varma styrkekramar!!!
Lisa
Massa styrkekramar till dig! ♥
Tusen tack. Till er alla som har skrivit fina och stöttande ord. De gar rakt in i mitt hjärta och de betyder mer för mig än vad ni nagonsin anar. Ni är värdefulla.
Liz-
Finaste vännen. Du vet hur mycket du betyder för mig. Jag är evigt tacksam för ditt fantastiska stöd. Utan dig...kan jag inte ens föreställa mig. Love you ♥
Familjen Kruger-
Tack för dina fina ord.
Ja...det är ett väldigt högt hopp och som sagt, jag undrar hur och när jag kommer att landa.
Eastcoast-
Tack fina.
Boel-
Tack för dina stöttande ord.
Desiree-
Tack för din omtanke.
Pia-
Tack.
Lena-
Tack.
Miss Marie-
Tack för fina ord och stöttning.
Channal-
Ja, precis sa känns det just nu. Fritt fall... Tack fina.
Lisa-
Tack för värmande ord.
Myhrans-
Tack.
Jag har också hoppat 2 gånger tidigare i mitt liv. Det är det svåraste beslutet man kan ta, men ibland är det nödvändigt för att överleva. Men det har gått bra, fast man inte tror det. Ha tillit och förtröstan och låt magkänslan leda. Så brukar man landa på fötterna. Lycka till!
Eva-
Tack fina för dessa stöttande ord. De betyder mer än du anar.
Kramar
Skicka en kommentar