onsdag 5 februari 2014

MY LUCKY STAR

Stressig morgon, skjutsat barn, hämtat barn, städat, lunch, läxor, dans och handboll, handla mat...en helt vanlig vardaglig onsdag. Varken mer, varken mindre. Ingen dålig dag, men inte speciellt upphetsande heller.

Men ändå en väldigt bra dag.

Vanligtvis handlar jag alltid mat på Carrefour. En gigantisk affär som ligger inne i ett köpcentrum. Jag skulle säga att jag handlar min mat här 9 gånger av 10.

Dock inte idag.

Idag valde jag Leclerc, samma sak men lite mindre och i ett annat köpcentrum. Enda anledningen; för att den ligger lite närmre barnens aktiviteter och att jag skulle klämma in handlingen mellan lämna och hämta och eftersom det regnar är det köer överallt och det tar en evig tid att ta sig hit och dit.

Och den anledningen var kanske min lucky star.

För ungefär samtidigt som jag var på Leclerc och irrade runt så rasade en del av taket på Carrefour ner.

Bilden lånad från nouvelobs.com.

Hörde just på nyheterna på TV att det är minst två skadade och tre personer som saknas och befaras vara fastklämda under det nedrasade taket.

Så istället för att gnälla över kylan och regnet och över att vardagen är så vardaglig så blir jag påmind om hur skört livet är. Att små detaljer och insignifikanta marginaler kan avgöra vilken riktning ens liv tar. Ibland går man miste om bra saker, ibland om dåliga. Vissa saker kan man själv styra, andra inte.

Och ännu en gång blir man påmind om att stanna upp och vara tacksam för det man har.

11 kommentarer:

eastcoastmom sa...

Oj. Lucky star indeed.

Martina sa...

Eastcoastmom-
Ja verkligen. Ibland har man tur.
Eller egentligen har man väl kanske bade tur och otur ofta, bara det att man aldrig far reda pa allt bra och daligt man missat.
Kramar

Desiree sa...

Men shit vad läskigt!!! Vilken tur du hade! Wow så himla skönt att du valde att handla på LeClerk idag just av alla dagar. Känns nästan som man blir lite religös av en sådan här grej. Nog kan man säga att du måste haft en skyddsängel.
Kram!

Sis sa...

Tur för dig att du inte ligger under ett tag i mataffären, det hade jag inte klarat av <3 Massa kramar fina systeryster

Marina sa...

Ibland kan det vara lätt att börja tro på skyddsänglar...

Martina sa...

Desiree-
Ja man kan verkligen bli rädd i efterhand, men a andra sidan finns det ju absolut ingenting man kan göra at sana här saker. Och man kan ju inte ga och vara rädd varje dag för att nagot hemskt kan hända.
Men man far sig en ordentlig paminnelse om hur skört livet kan vara.
Kramar

Sis-
Nej inte har jag tid med det nu. Vi ska ju ses snart!
Stora kramar

Marina-
Vem vet, dom kanske finns?! Eller sa hade jag bara väldigt tur.
Kramar

Anonym sa...

Jätte läskigt...tänk om du inte handlat pa Leclerc utan pa Carrefour...verkligen lucky star!!! Ja livet är skört!
Kram Lisa

Liz sa...

Men alskade vannen!! Detta sa du ingenting om igar nar vi pratades vid, men nar hinner vi verkligen prata om allt..?? Hjartat, vad glad jag ar att du inte handlade dar, aven om man inte kan styra sant har, blir man ju lite radd efterat med alla dessa "tank om". Det ar ju sa, hander det sa hander det, men jag ar oandligt tacksam som sagt att du inte var dar! Hoppas att nyheterna idag kunde rapportera att alla klarade sig, om dock mer eller mindre skadade..

Storre kram an vanligt...<3

Martina sa...

Lisa-
Ja det är läskigt när det händer hemska saker och man vet att det lika gärna hade kunnat hända en själv. Det ger oss en paminnelse om att ta vara och uppskatta det vi har absolut. Men vi kan ju inte heller ga omkring och vara rädda för sana här saker som vi ända inte kan kontrollera. Da kan vi ju inte göra nagonting alls.
Kramar

Liz-
Nej, precis... det kommer nog aldrig att hända att vi hinner att prata om allting. Tyvärr... för det skulle ju betyda tva saker; att vi kunde ses/prata oftare och att det skulle vara lite, hur ska vi säga det... "lite stillsammare" i vara liv.
Och tack fina för din omtanke, det värmer enormt.
Tydligen har alla klarat sig bra, bara nagra lite lättare skadade. Vilket ju är ett mirakel för det är verkligen ett köpcentrum som alltid är fullproppat med folk.
Stor kram till dig ocksa

Annika sa...

Men gode tid!!
Ibland tror jag på skyddsänglar, och jag tror på ödet.
Allt man kan säga är; tack och lov!
OCH hoppas innerligt att ALLA klarade sig!
Kramar!

Martina sa...

Annika-
Ja jag tror ocksa pa ödet. Verkligen tack och lov!
Vad jag har hört sa blev bara nagra fa personer lindrigt skadade. Ett mirakel, för det är alltid knökfullt med folk i det här köpcentrat.
Kramar