HEJDA SVERIGE

Jag och mamsen hade, trots allt, en jättemysig mamma-dotter dag inne i stan igar.

Vi gick runt i en massa affärer och bland annat tittade vi in hos fina Maria i hennes nyöppnade Marietti-butik som ligger i Stockholms senaste och chicaste galleri, MOOD.

Sen sa blev det lunch i NK's matsal.

Nasi Goreng. Gott, men starkt.

Inte världens bästa bild. Men världens bästa mamma.

Efter manga timmar kom vi hem med manga kassar och var ganska trötta. Shopping är motion!

Vi hade en mysig kväll hemma innan det var dags att krypa i säng för att fa nagra timmars sömn innan klockan ringde.

När jag ställde mobilens alarm stog det att jag hade 4h20 minuter innan det ringde. Och än mindre blev det för under de fa timmarna jag hade pa mig att sova lyckades jag vakna flera ganger.

Sa det var ju inte direkt pigga som vi tog oss ut till Arlanda genom snöstormen (!!) i morse.

Hej da för den här gangen snöiga Sverige!

MAMMA DAG

Nu ska jag göra i ordning frukost, väcka mamma och sen sa ska vi göra oss klara och bege oss in till stora staden för en mysig mamma-och-jag dag!

Det är inte ofta som det blir tillfälle att bara jag och mamma kan göra nagonting tillsammans. Men idag ska vi verkligen passa pa och ha en härlig dag med affärer, god mat och mys!

JAG SER DET SNÖAR!

När jag klev upp ur sängen för ett litet tag sen sa regnade det utanför fönstret. Inte sa uppmuntrande direkt, speciellt när jag fick höra av S pa telefonen igar kväll att det hade varit 24 grader varmt i Nice igar.

Och alldeles nyss sa svarade jag pa sen kommentar och skrev att varen verkar ha kommit av sig här i Sverige.

Men det är värre än sa, för när jag bara ett litet ögonblick senare tittar ut genom fönstret sa ser jag att det snöar! Och inte lite heller, stora fluffiga snöflingor faller fran himlen...!

Vintern är tillbaka. Suck.

ETT SISTA FARVÄL

Igår var vi samlade för att ta ett sista farväl av min älskade mormor.

Det var naturligtvis en tung och sorglig dag, men samtidigt även väldigt vackert och värdigt var fina och redan mycket saknade mormor.

Var tröst är att hon är tillsammans med morfar igen och att hon ater funnit ro.

Och hon kommer alltid att leva vidare i vara minnen och i vara hjärtan.

 ♥ ♥ ♥

GODMORGON NICE, GODKVÄLL SVERIGE

Jag vaknade upp och lämade ett soligt Nice...

...för att äta middag i ett regnigt och grådassigt Sverige.

DAGENS MELLIS

Dagens mellis: Jordgubbar och grädde.

MOT HEN-STRÖMMEN

Okej, nu har jag gjort nagonting som säkert skulle reta gallfeber och fa alla hen-anhängare och jämnlikhetsfanatiker att ga i taket.

Jag har lagat en jättestor (och jättegod) lasagne som mina älsklingar far mumsa pa medan jag är i Sverige i nagra dagar. Ja, den kommer väl inte räcka alla dagar förstas men franska pappor kan ju laga lite mat själva ocksa. Fast om jag känner min familj rätt sa kommer de nog att beställa en och annan pizza ocksa.

Bon Appétit!

Bara apropa, hur gör hen-anhängarna när de ska ga pa toaletten?! Varannan gang pa damtoaletten och varannan gang pa herrtoaletten kanske?

Det är väl bara en tidsfraga tills de börjar braka om att fa gemensam toalett för alla.

Bild fran google.
Men usch och fy sa diskriminerande, alla familjekonstellationer kanske inte ser ut sa här ju.

JAG SKA MÖTA VAREN I SVERIGE?!

Bilder fran google.

I morgon ska jag möta varen i Sverige! Eller inte?

Efter en snabb titt pa väderprognosen inser jag att det nog är bäst att jag lägger ner vinterjackan trots allt.

VARDAG TROTS ALLT

Efter en ovanligt ovanlig vecka med mycket sjukdom och sorg och livet upp-och-ner, sa är det idag trots allt en ny vecka.

Vardagen maste ju trots allt rulla pa med allt vad det innebär; skolan, hemmet....

...och träning. De sista manaderna har jag inte varit speciellt närvarande pa gymet; sjukdomar, resor... har gjort att det blivit lite si och sa med träningen. Och det märks. Eller känns rättare sagt. I rygg, nacke, axlar. De senaste dagarna har det känts som att jag haft 100 kilo att bära pa pa mina axlar. Sa idag fick det bli ett langt träningspass och det var verkligen skönt för kroppen.

Barnen var trötta, men glada när de kom hem fran skolan idag. Bade Emmas och Biancas klass har varit och tittat pa konstakningstävlingar som pagar i Nice just nu och det tyckte de var jätteroligt.

UPP-OCH-NER

Allting känns lite upp-och-ner just nu. Minst sagt.

Mycket känns overkligt och hela situationen är svar att greppa.

Som det faktum att jag om bara nagra dagar aker upp till Sverige igen. Och bara stannar i 3 dagar. Att jag endast en vecka efter det att jag har kommit hem igen ater aker upp till Sverige. Och att vi en vecka efter att ater kommit hem fran Sverige aker iväg till Mexico. Att vi inom loppet av tva veckor har tva begravningar att ga pa. Att jag inom loppet av tva manader blir moster! Och att min lilla "bebis" firar 10 ar om drygt en manad.

Mycket att organisera och planera...

Bild fran google.

LJUSET I MÖRKRET

För var familj är det just nu en mycket tung tid. De senaste manaderna har varit fyllda med mycket oro, sorg och saknad. Det har varit mycket bade psykisk och fysisk stress.

Men samtidigt maste ju livet och vardagen ga vidare. Ibland är det svart, ibland är det lättare.

Det gäller att även, eller kanske framför allt, i en tung och svar period hitta ljusglimtar och positiva saker. För trots att det i mörkret är svart att se, sa finns det ju oftast manga saker att trots allt glädjas at.

Som nu till exempel, med anledning av bade min mormors och Leifs bortgang sa har jag helt plötsligt tva resor inplanerade till Sverige i mars/april. Trots att det visserligen är under mycket sorgliga omständigheter, sa ser jag verkligen fram emot att komma upp till Sverige och fa träffa familjen igen.

Bild fran google.

LEIF

Efter en längre tids sjukdom, och mycket tappert kämpande och en massa jävlaranamma, fick tyvärr sjukdomen häromdagen det sista ordet.

Leif som alltid varit, och som i mitt hjärta alltid kommer att vara, en pappa för mig (vem har sagt att det inte finns plats för flera?!) har mycket tragiskt lämnat oss alldeles för tidigt.

Trots att vi visste att hans sjukdom en dag skulle ta överhanden sa kom den dagen da han tog sitt sista andetag ända sa oväntat och plötsligt. Det är enormt svart att ta in och första att Leif inte finns bland oss längre.

Det är alltid en stor sorg att förlora en älskad person. Men sorgen blir olidlig da denna person slits ifran en alldeles för tidigt. Leif hade sa mycket kvar att uppleva i livet, men framför allt att dela med sig och ge till andra.

Bakom sig lämnar han ett väldigt stort tomrum som är omöjligt att fylla.

Men det vi har kvar, och som vi alltid kommer att bära med oss, är en oändlig mängd fina minnen av och tillsammans med honom.

Och framför allt minnet av att han var en mycket älskad och hängiven make, pappa, (extra)pappa, svärfar och sa världens bästa morfar.

♥♥♥

SORGLIG DAG

Jag har inga ord för att beskriva denna ofantligt sorgliga dag.

♥♥♥

ÄNTLIGEN BÄTTRE

Emmas halsfluss är äntligen bättre! I morse när hon vaknade hade febern gatt ner och hon har knappt inget ont i halsen alls. Men däremot har hon fortfarande väldigt inflammerat tandkött och en massa blasor i munnen som gör jätteont! Stackarn, hon kan ju nästan inte äta annat än soppa.

Bianca hade ju skola pa förmiddagen idag, medan Emma och jag bara var hemma och vilade (Emma).

Pa eftermiddagen var det tennisträning, Bianca kunde spela med Emma fick följa med mig och handla lite istället.

Pa kvällen var hon trött och ledsen för att hon hade sa ont i munnen. Som tröst far hon glass och chokladkräm lite när hon vill!

Bianca spelar dubbel.

Emma tittar pa idag.

Tennisklubben ligger i jättefin miljö.

Det var jättehärligt väder och över 20°C varmt idag!

STARK

KROKODILEN I ASKEN

Jag har ju helt glömt bort att visa vad som lag i asken pa min födelsedag! En ny (behövligt), stor (nödvändigt) och fin (trevligt) planbok!

SJUKSTATUS

Igar kväll: feberfrossa och väldigt ont i halsen.

I natt: 39, 6°C.

Idag: Bättre. Men ont i halsen/munnen. Svart att äta och dricka. Hemma med mamma.

Önskan: Att hon snart ska vara tillbaka pa banan igen.